Varning! I filmen förekommer mycket starka bilder.
Det kostar inget att se filmen.
Problem med att se filmen på sidan?
Tryck här för att ladda ner filmen.
Tryck här för att se filmen direkt från min hemsida.
Om filmen
Jag reste till Afghanistan första gången hösten 2002 för att filma dokumentären United States of Afghanistan. Den danske regissören Lars von Trier hade skapat ett dogumentary-manifest, dogma för dokumentärfilm, och jag var först ut av de sex regissörer som skulle filma varsin dogumentär, producerade av Lars von Trier för Zentropa Real. Dessa dokumentärer var styrda av tio dogmaregler, liknande reglerna för dogmafilmerna, för att förhindra manipulation av verkligheten. En av dessa regler innebar att man inte fick lägga till musik i redigeringen, man fick alltså inte färga en situation eller bild med ett ljud som inte funnits på plats. I Afghanistan hade musik varit förbjudet i årtionden och därför blev jag positivt överraskad när min goda vän Olle Ljungström frågade om han fick följa med mig dit. Med Olle med på resan kunde jag få filmen tonsatt på plats. Dessutom tyckte jag att det var en tilltalande komplikation såväl privat som innehållsmässigt.
Filmen jag gjorde handlade huvudsakligen om Afghanistan och i synnerhet om en nioårig afghansk pojke som hette Ali, men själva resan kom att handla en hel del om Olle Ljungström. Hans resa och umbäranden fick dock inte plats i min film om Afghanistan, och i femton år har allt material med Olle legat och skavt i mina lådor med gamla videokassetter. Jag har ofta tänkt att jag borde ta upp det och se vad det är.
År 2010 åkte jag tillbaka till Afghanistan, denna gång helt ensam, och filmade uppföljaren Finding Ali och under redigeringen av den, så tittade jag än en gång igenom materialet med Olle från den första resan och återigen påverkade det mig djupt.
Våren 2016 dog Olle Ljungström och samma höst packade jag upp kassetterna och tankade in dem i redigeringen. Filmen är en kronologisk presentation av materialet med Olle Ljungström. Det är ett mycket närgånget och uppriktigt porträtt. I en enskild scen, nån timme in i filmen, håller Olle en helt oklippt monolog i nära en kvart, den är lika viktig som besvärande, inte minst för mig som filmare. Detta porträtt är inte smickrande, det är heller inte förödande, det är bara jävligt mycket Olle Ljungström.
I filmen framför han tre låtar i sin helhet som aldrig spelats eller publicerats förut, Solen Skiner, i en svensk och en engelsk version, Sun’s Shining, Qandahar – White Light samt United States of Afghanistan. Texten till den sistnämnda är skriven av en okänd gatupoet i Afghanistan, en satirisk text som då florerade bland afghanerna i deras ofta mörka och ironiska uttryck för humor. I övrigt är text och musik skriven av Olle Ljungström.
/Pål Hollender 2017
Om filmen:
Titel: Olle Ljungström i Afghanistan
Produktion/Regi/Foto/Ljud/redigering: Pål Hollender
Speltid: 91 min
Produktionsår: 2017
Inspelningsår: 2002
Språk: Svenska
Inspelningsmedia: SD DVCAM
Rättigheter: Upphovsman och ägare av Copyright till materialet och filmen är Pål Hollender.
Musiken
Här är musiken Olle Ljungström skrev och spelade in under resan. Låtarna är helt omixade och precis som de lät vid inspelningen.
och
Om Pål Hollender
Pål Hollender (f1968) är utbildad i 5 år vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och Konsthögskolan Valand i Göteborg (1994-1999) efter sammanlagt 4 års förberedande konststudier på Hovedskous Målarskola och KV Konstskola i Göteborg. Innan konstutbildningarna studerade han journalistik på Journalisthögskolan i Göteborg.
Sedan 2004 har Pål Hollender arbetat bakom kameran med TV. Först ut var Konst med Pål i SVTs Kobra. Därefter inslagsproducerande han Grattis Världen, 2005 med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson för Kanal 5. Detta följdes av en lång rad serier med Filip och Fredrik, Boston Tea Party, 100 höjdare USA, High Chaparall, Får Vi Följa Med? och Söndagsparty. Pål Hollender har varit producent sedan 2011, de senaste åren för 2 säsonger av Brottskod på TV3 och 4 säsonger av Sverigequizen med Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg på TV4, 4 säsonger av GW:s Mord med Leif GW Persson för TV4, Kapten Klänning för TV4. För tillfället producerar han en ny dokumentärserie med Leif GW Persson för TV4.
Filmer:
Som konstnär har Pål varit aktiv sedan 1988 och arbetat huvudsakligen med video sedan 1995 men även performance och konceptorienterade installationer. Bland videoverken finns bla Journal (1996), Pelle Polis (2000), Buy Bye Beauty (2001), United States of Afghanistan (2004) och Finding Ali (2012). Samtliga dessa videoverk gränsar till det rent dokumentära. Pål Hollender är representerad på Moderna Museet i Stockholm med videoverket Vinare (1996).
Pål Hollender på IMDB
Ett urval av konstutställningar Pål Hollender haft separat eller medverkat i :
FIPATEL, Film Festival Finding Ali, Documentary, Biarritz, France, 2012, Nobels Peace Center, Oslo, Norway, 2012, Film fra Sor, Film Festival Finding Ali, Documentary, Oslo, Norway, 2011, Cinemateket Hollender Special, Bergen, Norway, 2011, Gothenburg International Film Festival Finding Ali, Documentary, 2011, Moderna Museet Stockholm Finding Ali, Minibion, 2011, Svensk video 1996-2006, 19 verk ur Moderna Museets film- och videosamling Moderna Museet, Studion, Stockholm, 2011, Bad Form. Exhibition, Johannesburg, South Africa, April-May 2009, Malmö Konstmuseum. Grants and application exhibition. Malmö, Sweden, SpotCity. ”Euro-Man”. September 2008, Brunnsparken, Gothenburg, Sweden, Färgfabriken – 0868. June 14 – Aug 8, 2008. Stockholm, Sweden, Borderline, Alingsås Konsthall, Alingsås, Sweden, in collaboration with Bo Melin, 2008, The Gothenburg International Biennial for Contemporary Art 2007 ”Rethinking Dissent”, Dashanzi International Art Festival 2006 (DIAF), Beijing, China, Tirana Biennalen 3, Tirana, Albanien, 2005, The meaning of Sex, Book Exhibition, Pax Forlag, Norway, ”Free Zone”, Cultural Center Rex, Belgrade Human Rights Film Festival, Belgrade, Serbia Liaf 04, Lofoten International Art Festival ’04, Copenhagen International Filmfestival ’04, Malmö Konstmuseum, Malmö, Sweden, separate ’03, Modern Musem, Stockholm ’02, Arken, Copenhagen ’02, Next generation, London ’01, Musée d´Art Moderne de la Ville de Paris, ”Nuits Blanche ”, Paris ’98, ”TAKE OFF”, Bregenz, Austria ’97.
